måndag 18 maj 2009
Det är inte bonusarnas fel
Jag har länge hört hur olika människor klagar över bonusar. Fine with me - det är inte okey om jag som VD kanske vill ha lite mer och åka lite flottare till jobbet. Hade det bara vara för det kunde man kunnat ta Cyckeln. Men vänta här. Vad har dessa VDar för fritids intressen.. ? Båtar snygga kläder? Hade det bara varit för det så kunde jag lika gärna gå till myrorna ja de där som säljer begagnade kläder. Gärna några bra skor också. Så det är inte undra på att det blir folkstorm när någon på en månad lyfter 360 tusen kronor - bara så där. Självfallet sa någon inget om man vann 380 tusen på totto - Då var det ju mer ärligt förtjänta pengar - Men hade det bara varit för det - hade någon blivit olycklig för så mycket pengar blir man ju bara olycklig av. Nä - hade det bara varit för det - så kunde man ju lika gärna leka att man var en myra i skiten -- Mycket bätte och så är man lika mycket lyckligt fattigare för det. jo jag menar hål i skona och så.. Pytsan 8.000 i månaden för en fattigpensionär - vad ger man för det? Ingenting.. Du är ingenting. VDar är bara människor har de verkligen ärligt förtjänat en VD post efter 40 års hårt slit inom företaget det alltid varit trogna? - Då hade de varit värda vart enda krona? För då är de vinnare? eller? Näh - gubbarna på golvet bör kanske fundera varför han den där kostymnissen egentligen borde ha sådana fina kläder på sig, typ slips.. Varför dög det inte med en svettig T-Shirt. Några slitna dojor utan vinstmaximering och ful-sälj kampanj.. Men kanske är det så att Dessa VDar hade en hemlig dröm. Köra ett helt kompani ungar till badet och verkligen vara frikostig i samhället, hjälpa dålda genier och leka hederlig ekonomisk Superma - nej fel Bond. Med full rätt att vara generös.. Då tycker jag verkligen att skatteverket kunde ha ett litet varmt hjärta. Eller hur svensson?
onsdag 4 februari 2009
Noll Rusning i ekonomin
Inom den elektriska världen kan det hända att man får mycket ström; så att när man kopplar en annan apparat som inte drar lika mycket ström; och kopplingen inte är rätt; så kan man se att tillbehöret eller den andra apparaten inte "ser" detta jordplan som sitt eget: att jordplanet sviktar för mycket åt den maskin som drar för mycket.
På samma sätt gäller det vår nuvarande ekonomi. Min magkänsla är att det kommer gå riktigt dåligt. De öser in en massa miljarder i gamla strukturer. Även här börjar man låna ut och där staten blir skuldsatt. Så använder sig själv som bank mot trasiga företag. Och trasig blir staten som i sin tur får problem. Man kan ju inte axelerera om det inte finns bränsle att axelerera med. Och om vi skulle trycka pengar för ett enda gott syfte; så borde det vara ett fullständigt annat.
Så jag vill hävda att vi befinner oss i en noll rusning. de lånar ut "microlån" som de förväntar sig att de skall betala tillbaka. Men vad om hur, det inte går - vilka skador tror ni detta kommer att leda till? Det är ju inte en låne karusell vi behöver. Kan det vara så att vi måste ändra på något fundamentalt? vad vet jag - men jag ser helt enkelt att när USA och andra länder pumpar ut som den här genom dumma beslut; skulle man exempelvis få fart på industrin så skulle man istället sätta ett mål. Ett bättre än det man redan har. Man bör då istället gössla massa miljarder i rymdindustrin, och på infrastruktur. (Rymdhiss?) Det i sig kommer leda till snabbare datorer; bättre rymdteleskop, bättre stekpannor, bättre solpaneler, bättre energisystem. Ett rymdskepp som liknar Startreks egna.. Vi hade säkert fått nya jobb.. som hade hetat annat om 70 år. Och kanske min drömbil - en flygande bil som kör med antigravitation. Precis som i Serien V. Eller varför inte satsa några triliarder bättre på skolan, gör så att eleverna kan se kunskap på ett bättre sätt. Gör dem nyfikna - eller helt enkelt gör tvärt om. Men inte för mycket. Hjälp föreningar som har ett syfte att skapa bättre levnadsförutsättningar.
Så lås in några drömmare på ett snyggt hotell under ett halvår - gör en inspirerande tställning; och se till att det finns 5-6 stater som kan betala för kalaset. DÅ får vi jobb..
På samma sätt gäller det vår nuvarande ekonomi. Min magkänsla är att det kommer gå riktigt dåligt. De öser in en massa miljarder i gamla strukturer. Även här börjar man låna ut och där staten blir skuldsatt. Så använder sig själv som bank mot trasiga företag. Och trasig blir staten som i sin tur får problem. Man kan ju inte axelerera om det inte finns bränsle att axelerera med. Och om vi skulle trycka pengar för ett enda gott syfte; så borde det vara ett fullständigt annat.
Så jag vill hävda att vi befinner oss i en noll rusning. de lånar ut "microlån" som de förväntar sig att de skall betala tillbaka. Men vad om hur, det inte går - vilka skador tror ni detta kommer att leda till? Det är ju inte en låne karusell vi behöver. Kan det vara så att vi måste ändra på något fundamentalt? vad vet jag - men jag ser helt enkelt att när USA och andra länder pumpar ut som den här genom dumma beslut; skulle man exempelvis få fart på industrin så skulle man istället sätta ett mål. Ett bättre än det man redan har. Man bör då istället gössla massa miljarder i rymdindustrin, och på infrastruktur. (Rymdhiss?) Det i sig kommer leda till snabbare datorer; bättre rymdteleskop, bättre stekpannor, bättre solpaneler, bättre energisystem. Ett rymdskepp som liknar Startreks egna.. Vi hade säkert fått nya jobb.. som hade hetat annat om 70 år. Och kanske min drömbil - en flygande bil som kör med antigravitation. Precis som i Serien V. Eller varför inte satsa några triliarder bättre på skolan, gör så att eleverna kan se kunskap på ett bättre sätt. Gör dem nyfikna - eller helt enkelt gör tvärt om. Men inte för mycket. Hjälp föreningar som har ett syfte att skapa bättre levnadsförutsättningar.
Så lås in några drömmare på ett snyggt hotell under ett halvår - gör en inspirerande tställning; och se till att det finns 5-6 stater som kan betala för kalaset. DÅ får vi jobb..
söndag 11 januari 2009
Om arbetslöshet och tappa identitet och ericsson
Just nu sänds en mycket tänkvärd radiodokumentär, det här om att söka och hitta arbete efter en katastrof på ericsson. Jag finner efter 10 minuter in i dokumentären; hur det här att söka jobb och hitta sin identitet; inte alltid är så enkel. Samtidigt så befinner sig de som bor i arbetssvängen i denna identitet som just utgår ifrån vad andra vill att de skall göra med en; och inte vad de själva som individer vill och kan; och hur systemet - som finns runt i dem ställer sådana krav att inget annat är att förvänta sig.
Du är mao instängd och förträngd och du har det så jobbigt att hitta din väg ut - fel in; eller rättare sagt hitta en sån vilsen .. umm mening med livet och arbetslivet att det inte går att hitta en väg ut..
Efter ett tag inser jag att vi är mycket väl i en omöjlig labyrint - som mer eller mindre påminner om Matrix. Och ovanpå detta som det inte skulle räcka - Pressar Akassa och allsjöns pålagor - Så tant verkar igenom illska efter det 74fjärde arbetet som hon nu tvingas säga upp sig för att vara "kompatibel" med akassans regler.
Det som slår mig är att vad Moderaterna verkar vilja är att under täcket skapa entreprenörsskap och slåslönder själva modellen av arbete?`Är det så? Är det så att
de inte vill skriva det rakt ut - utan istället igenom en konspiratorisk nästan kakafonisk bild av humor och gapflab i anläggning av olika konstiga regler verka för att de individerna börjar tänka själva?
Ett slags avskaffande på grått papper där man istället för att tala ut sanningen; skapar en massa konstiga labyrinter som en sorts "komisk" annorning som, folk blir förbannade och ledsna över istället för att man direkt går på sak?
Att vara arbetslös innebär två vägar: antingen hanterar du din tid - men det är inte lätt när systemet pressar dig rakt upp som ett litet kryp rakt upp väggen; eller så skapar och orkar du trycka tillbaka och komma igen igenom att som jag bli uppfinnare.
Och då vill jag säga - Kära ericsson - Mimo håller på att ta död på er verksamhet - när ni har ett sådant ansvar över så många anställda - se till för fanken att ni i tid hänger med i teknikutvecklingen. Mimo innebär två saker. GLÖM OPERATÖRENA - skapa ett telefoni system som är strategiskt och som lever som en organism tillsammans med andra organismer. Gör ni det nu gör ni det rätt - gör ni det inte - ramlar förtroendet och tanter och farbröder som inte kan följa med och kan se rakt ut över tekniklanskapet - får problem - in.
Det andra gäller att skapa självförtoende - och det är inte igenom att smäcka en gummisnodd i ansiktet.. Stackars människor som söker och söker och söker o aj och ont och ut och in på olika arbetsplatser och inte hittar sin väg.
Jag brukar förstå två saker. Det här med pengar -- glöm dem - kärlek är viktigare; och skulle vi kunna skapa ett samhälle baserat på bara detta ämne - så hade mycket varit så vunnet.
Så skall då dessa konsulter in och rakt och plat ifrågasätta hur jag har för kunskaper - och jag tänker - hur vilka domäner och strategier jag har för att skapa arbete.. Jag tänker - att det går inte - vi är vid vägs ände i ett dumt system som har ihjäl objektet människa. om ni inte förstått det redan.
Film:
Du är mao instängd och förträngd och du har det så jobbigt att hitta din väg ut - fel in; eller rättare sagt hitta en sån vilsen .. umm mening med livet och arbetslivet att det inte går att hitta en väg ut..
Efter ett tag inser jag att vi är mycket väl i en omöjlig labyrint - som mer eller mindre påminner om Matrix. Och ovanpå detta som det inte skulle räcka - Pressar Akassa och allsjöns pålagor - Så tant verkar igenom illska efter det 74fjärde arbetet som hon nu tvingas säga upp sig för att vara "kompatibel" med akassans regler.
Det som slår mig är att vad Moderaterna verkar vilja är att under täcket skapa entreprenörsskap och slåslönder själva modellen av arbete?`Är det så? Är det så att
de inte vill skriva det rakt ut - utan istället igenom en konspiratorisk nästan kakafonisk bild av humor och gapflab i anläggning av olika konstiga regler verka för att de individerna börjar tänka själva?
Ett slags avskaffande på grått papper där man istället för att tala ut sanningen; skapar en massa konstiga labyrinter som en sorts "komisk" annorning som, folk blir förbannade och ledsna över istället för att man direkt går på sak?
Att vara arbetslös innebär två vägar: antingen hanterar du din tid - men det är inte lätt när systemet pressar dig rakt upp som ett litet kryp rakt upp väggen; eller så skapar och orkar du trycka tillbaka och komma igen igenom att som jag bli uppfinnare.
Och då vill jag säga - Kära ericsson - Mimo håller på att ta död på er verksamhet - när ni har ett sådant ansvar över så många anställda - se till för fanken att ni i tid hänger med i teknikutvecklingen. Mimo innebär två saker. GLÖM OPERATÖRENA - skapa ett telefoni system som är strategiskt och som lever som en organism tillsammans med andra organismer. Gör ni det nu gör ni det rätt - gör ni det inte - ramlar förtroendet och tanter och farbröder som inte kan följa med och kan se rakt ut över tekniklanskapet - får problem - in.
Det andra gäller att skapa självförtoende - och det är inte igenom att smäcka en gummisnodd i ansiktet.. Stackars människor som söker och söker och söker o aj och ont och ut och in på olika arbetsplatser och inte hittar sin väg.
Jag brukar förstå två saker. Det här med pengar -- glöm dem - kärlek är viktigare; och skulle vi kunna skapa ett samhälle baserat på bara detta ämne - så hade mycket varit så vunnet.
Så skall då dessa konsulter in och rakt och plat ifrågasätta hur jag har för kunskaper - och jag tänker - hur vilka domäner och strategier jag har för att skapa arbete.. Jag tänker - att det går inte - vi är vid vägs ände i ett dumt system som har ihjäl objektet människa. om ni inte förstått det redan.
Film:
söndag 21 december 2008
Sista bloggen för i år 940 ente i ett paket
Okey - jag skall nu här avverka sista bloggen för i år - som när jag startade bloggen - jag vet inte vem som läser (skriv gärna brev) så skall jag berätta för er
att jag blivit med kanin. Hon går här och har sin direkta åsikt om frihet och vad det innebär. Tänkte att hon skulle få ett kaninkoppel så man kunde gå ut och vara stolt kaninpappa.. Men det sket sig rejält - hennes definition av frihet är just det faktum att hon vill tugga sig av kopplet; och för att göra sitt statement extra tydligt hoppar hon upp och skiter i min säng. Så jag får byta och tvätta och damsuga. Just kopplingen mellan det faktuemt att att hon är skiträdd för damsugaren och varför den går igång när hon har gjort har nog ännu gått upp för henne.
Men man kan väl säga att jag är väl samma typ. Fast jag vill ha det på ett annat sätt. Jag är van vid att när man möblerat ett hem så är det bra så ett bra tag, vilket leder till min tanke om relationer, vilket leder till det som jag tänkte tala om. På tal om och göra bort sig i sängen. //dubbeltydligt.. hehe..
Så jag tänkte på parallellen mellan att kunna dra koppling om varför kärlek gör ont när någon annan bestämmer sig för att lämna hus och hem för något flådigare och flottare och istället för att ge fanken i allt rida ut stormen och faktiskt efteråt tycka att man gjorde något fint om man standade kvar. Kan man se relationer som ett möblerat hem? En slags fixtur där spelet mellan människor kan ske och där lärdommar kan ske utan att man behöver byta kurs? Där kursbytet sig sig är en del av denna process av att lära utan skolk? Och kanske vinna något på saken? - må hända om fru kanin skiter i sängen av ren olycka, men allt i livet är en process; så om man inte lär sig simma - vad händer då? Vilka följdkonsekvenser blir faktumet av att vi har en hopper individer som ger upp efter halva tentan?
Så den 940 ente sanningen, och avslut för detta året är att jag som uppfinnare; vill hem till någon som sagt upp sig från kursen. Och börjat någon annan - och jag kan raportera att det känns som ha fått gaffatejp rundlintat runt mun händer och fötter i något som påminner om en elektrisk stol. Säger du något vi trycka på knappen babe; skriver du något då vi trycka på knappen... babe.. Så vi trycka på knappen what ever.
Så vad som händer i mig vissa dagar är att jag känner vad som händer i andra ändan;
jag får sakna anfall, man börjar vandra och eftersom jag inte kan träffa henne så blir det ibland även tårar i sömnen, och drömmar som efterliknar hennes stil, "skaffa dig ny så går det över.." knappast.. Tanken är att det inte är mitt fel utan man kan se det i ett större system där de själar som vill bli till - vill ha en given pappa och en given mamma.. Och givna egenskaper. Jag ser DNA koden som en liten liten del av ett större sammanhang. Det är inte bara kött och blod utan även också energi utifrån,
Så jag har blivit uppkopplad - Så julafton firades hos fabbe-doktor, som hälsade bi att det är nödvändigtvis inte är ditt fel - sen igår, (jag gick in i artikeln och editerade - det börjar med ett pirr och en enorm sorg - det känns som att allt i himlen aj vad det gör ont. Det känns som man går omkring med en pomackdricka i kroppen det bubblar och längtan och hela skittevippen oskrivet, och andra tror att man direkt skall kunna gå vidare utan att betala ett högt pris: och min vän säger att "alla människor är drogade och ibland kan det vara så att folk inte kan prata från ett mänskligt perspektiv" " och det är väldigt väldigt sällsynt att man kan med respekt visa hur saker är. - Man kan åtminstonde be dem snällt. Så där till kommer olika lagar som tillsätts, då människor som försöker få tillbaka den de älskar till en liten liten liten del... Så det slutar med besöksförbud, och man
brukar man betrakta män som svin, fast de agerar under miserabla förhållande,
förhållanden som gör att de blir svin utifrån sin "egoism" , för att göra livet surt för de som delämnade människorna orsakar. Så gör det så förbannat ont att jag inte vill någon, ens min värste fiende denna oerhörda känsla av elak dumpning.
Så - det ondare gör ondare: för vissa har vi under året som gått sett hur inihelvete illa det kan gå; därför att där inte finns verktyg för lämnade käresta, för det sätter fart med ilska ångest och skräck. Inget rättssystem i världen kan fixa att folk gör dåliga handlingar, utan i stället vad som försatte dem i den situationen att det hände. Min vän pratar mycket om hur vår hjärna utvecklar droger som gör att vi känner som vi känner; jag själv motsätter mig just ingången till hur dessa droger sätter fart. Eftersom min livssyn har en själslig sida. Dvs energi & vibrationer, som där man inom kvantfysiken menar att människor kan vara andligt uppkopplade, man känner en samhörighet direkt man kan tala om saker,
För många har jag förstått det kan vara väldigt jobbigt och vara sig själv. Därför att det i andra änden kan göra helt åt helsike ont, att de inte vill bli uppkopplade för de har hört hur läskigt det kan bli. Därför ser vi de som ängar sig åt kill eller tjej staplande... De letar på kontaktsidor, medans jag hittade henne igenom att fråga efter en sytråd. Ni kan väl tänka att jag hellre vill ha den som jag träffade så än att hitta vän på en hemsida med ignen annan historia än att jag sökte upp på längd och mått. Ingen i hela livet. Det enda jag gör är att gå runt och försöker hitta en exakt kopia, och jag hittar henne inte.
Så under en väldigt lång tid där olika psykologisystem som lärs ut, skall då hjälpa oss och se oss som om vi som grupp skulle ha någonslags sjukdom i oss. det sammantaget så vill man låta folk träffas utan kärlek utan det skall bara vara sex, BARN villa och vovvov.. (Du kan inte ge det jag vill ha) Och det enda är att vi - som grupp - kärlekskranka stackars krakar som gör allt för att få tillbaka det som var, ord går sedan till handling och för vissa går det så långt att de hamnar i fängelse för handlingar som de inte kan rå för, för att deras djuriska system slår ihjäl dem själva igenom att försätta dem i desperata tankar som utlöser det ena dåliga efter det andra, just bara för en enda liten sak.. En kram och en klapp på kinden - kanske kaninrace, men då skall rättssystemet gripa in och skydda kvinnorna för de känner sig jagade, just av en enda liten orsak där kommunikationen brutit samman och egentligen var det det enda felet. Så istället för att lösa problemet så skaffar man nya, och så fortsätter det och har alltid gjort..
Året som gick var och är och om till stor förtivlan ett helvete och ingen bryr sig.
en ring räcker. och det lär bli ett år till.. Hur i himmelsensnamn skall jag kunna nå henne - snälla hjälp - för jag älskar henne till vartenda cell hon består av.
att jag blivit med kanin. Hon går här och har sin direkta åsikt om frihet och vad det innebär. Tänkte att hon skulle få ett kaninkoppel så man kunde gå ut och vara stolt kaninpappa.. Men det sket sig rejält - hennes definition av frihet är just det faktum att hon vill tugga sig av kopplet; och för att göra sitt statement extra tydligt hoppar hon upp och skiter i min säng. Så jag får byta och tvätta och damsuga. Just kopplingen mellan det faktuemt att att hon är skiträdd för damsugaren och varför den går igång när hon har gjort har nog ännu gått upp för henne.
Men man kan väl säga att jag är väl samma typ. Fast jag vill ha det på ett annat sätt. Jag är van vid att när man möblerat ett hem så är det bra så ett bra tag, vilket leder till min tanke om relationer, vilket leder till det som jag tänkte tala om. På tal om och göra bort sig i sängen. //dubbeltydligt.. hehe..
Så jag tänkte på parallellen mellan att kunna dra koppling om varför kärlek gör ont när någon annan bestämmer sig för att lämna hus och hem för något flådigare och flottare och istället för att ge fanken i allt rida ut stormen och faktiskt efteråt tycka att man gjorde något fint om man standade kvar. Kan man se relationer som ett möblerat hem? En slags fixtur där spelet mellan människor kan ske och där lärdommar kan ske utan att man behöver byta kurs? Där kursbytet sig sig är en del av denna process av att lära utan skolk? Och kanske vinna något på saken? - må hända om fru kanin skiter i sängen av ren olycka, men allt i livet är en process; så om man inte lär sig simma - vad händer då? Vilka följdkonsekvenser blir faktumet av att vi har en hopper individer som ger upp efter halva tentan?
Så den 940 ente sanningen, och avslut för detta året är att jag som uppfinnare; vill hem till någon som sagt upp sig från kursen. Och börjat någon annan - och jag kan raportera att det känns som ha fått gaffatejp rundlintat runt mun händer och fötter i något som påminner om en elektrisk stol. Säger du något vi trycka på knappen babe; skriver du något då vi trycka på knappen... babe.. Så vi trycka på knappen what ever.
Så vad som händer i mig vissa dagar är att jag känner vad som händer i andra ändan;
jag får sakna anfall, man börjar vandra och eftersom jag inte kan träffa henne så blir det ibland även tårar i sömnen, och drömmar som efterliknar hennes stil, "skaffa dig ny så går det över.." knappast.. Tanken är att det inte är mitt fel utan man kan se det i ett större system där de själar som vill bli till - vill ha en given pappa och en given mamma.. Och givna egenskaper. Jag ser DNA koden som en liten liten del av ett större sammanhang. Det är inte bara kött och blod utan även också energi utifrån,
Så jag har blivit uppkopplad - Så julafton firades hos fabbe-doktor, som hälsade bi att det är nödvändigtvis inte är ditt fel - sen igår, (jag gick in i artikeln och editerade - det börjar med ett pirr och en enorm sorg - det känns som att allt i himlen aj vad det gör ont. Det känns som man går omkring med en pomackdricka i kroppen det bubblar och längtan och hela skittevippen oskrivet, och andra tror att man direkt skall kunna gå vidare utan att betala ett högt pris: och min vän säger att "alla människor är drogade och ibland kan det vara så att folk inte kan prata från ett mänskligt perspektiv" " och det är väldigt väldigt sällsynt att man kan med respekt visa hur saker är. - Man kan åtminstonde be dem snällt. Så där till kommer olika lagar som tillsätts, då människor som försöker få tillbaka den de älskar till en liten liten liten del... Så det slutar med besöksförbud, och man
brukar man betrakta män som svin, fast de agerar under miserabla förhållande,
förhållanden som gör att de blir svin utifrån sin "egoism" , för att göra livet surt för de som delämnade människorna orsakar. Så gör det så förbannat ont att jag inte vill någon, ens min värste fiende denna oerhörda känsla av elak dumpning.
Så - det ondare gör ondare: för vissa har vi under året som gått sett hur inihelvete illa det kan gå; därför att där inte finns verktyg för lämnade käresta, för det sätter fart med ilska ångest och skräck. Inget rättssystem i världen kan fixa att folk gör dåliga handlingar, utan i stället vad som försatte dem i den situationen att det hände. Min vän pratar mycket om hur vår hjärna utvecklar droger som gör att vi känner som vi känner; jag själv motsätter mig just ingången till hur dessa droger sätter fart. Eftersom min livssyn har en själslig sida. Dvs energi & vibrationer, som där man inom kvantfysiken menar att människor kan vara andligt uppkopplade, man känner en samhörighet direkt man kan tala om saker,
För många har jag förstått det kan vara väldigt jobbigt och vara sig själv. Därför att det i andra änden kan göra helt åt helsike ont, att de inte vill bli uppkopplade för de har hört hur läskigt det kan bli. Därför ser vi de som ängar sig åt kill eller tjej staplande... De letar på kontaktsidor, medans jag hittade henne igenom att fråga efter en sytråd. Ni kan väl tänka att jag hellre vill ha den som jag träffade så än att hitta vän på en hemsida med ignen annan historia än att jag sökte upp på längd och mått. Ingen i hela livet. Det enda jag gör är att gå runt och försöker hitta en exakt kopia, och jag hittar henne inte.
Så under en väldigt lång tid där olika psykologisystem som lärs ut, skall då hjälpa oss och se oss som om vi som grupp skulle ha någonslags sjukdom i oss. det sammantaget så vill man låta folk träffas utan kärlek utan det skall bara vara sex, BARN villa och vovvov.. (Du kan inte ge det jag vill ha) Och det enda är att vi - som grupp - kärlekskranka stackars krakar som gör allt för att få tillbaka det som var, ord går sedan till handling och för vissa går det så långt att de hamnar i fängelse för handlingar som de inte kan rå för, för att deras djuriska system slår ihjäl dem själva igenom att försätta dem i desperata tankar som utlöser det ena dåliga efter det andra, just bara för en enda liten sak.. En kram och en klapp på kinden - kanske kaninrace, men då skall rättssystemet gripa in och skydda kvinnorna för de känner sig jagade, just av en enda liten orsak där kommunikationen brutit samman och egentligen var det det enda felet. Så istället för att lösa problemet så skaffar man nya, och så fortsätter det och har alltid gjort..
Året som gick var och är och om till stor förtivlan ett helvete och ingen bryr sig.
en ring räcker. och det lär bli ett år till.. Hur i himmelsensnamn skall jag kunna nå henne - snälla hjälp - för jag älskar henne till vartenda cell hon består av.
Etiketter:
frihet bloggar lagen avlyssning eu dårar,
kaniner,
kärlek,
misshandel,
relationer,
skolan,
skolk,
stalker
onsdag 3 december 2008
Du kära gamla lärare
Tack snälla för er så underbart kära lärare du står där framför
katentern och ritar dina symboler som skall bli mina kunskapsdomäner; änblott så vackert med kunskap över min krona. Men jag skulle vilja - när jag sitter vid bänken och brevid alla de andra ge dig något att tänka på. För jag smiter ut därifrån - ser ut i fönstret till friheteen - Du delar ut straxt dina prov och på något sätt skall vi minnas vad som var viktigast; vi har ändock inte reflekterat på vad som egentligen var viktigt. Kalle kastar pappers svala i trisdess, mia pratar med sina kompisar, någon flitig säger att han skall komma först.
på något sätt har denna bild etsat sig fast i mig - hon står där föramför någon gång och berättar att ni skall ut i livet och ni kommer leva tills ni blivit 80. Och det är viktigt att ni lyssnar på mig. Men jag tror inte att det rann in så mycket - jag bara fick anafylaptiska chocker för vad som stog på tavlan. Den jobbiga tal linjen - och alla heroglyfer; bäst visste jag att leka själv - Att få det att gnistra i märklinrälsen. Kortslutning hur den bli lilla gnistran - när man låg nere vid golvet och beskådade hur tåget gick runt och runt..
Det är nu så mycket tal om hur Lärare skall bli bäst igenom att de skall gå i samma fotspår - och tröstlöst dela ut sina stensiler - när sanningen om kunskap - egentligen handlar om ett slags betraktande. Ett tillstånd av freflektion och dialog med matrialet själv. Själv länktar jag till tiden när böckerna börjar leva. Jag hade en sån här tredimentionell bok - man öppnade den - och den blev som en Teater i papper. Man kunde röra olika gubbar, tiger och hela den oerhörda upplevelse att själv vara en deltagare på scen. Det var kunskapsöverföring år 1972.
Så när ni nu talar om att ni skall höja kvallitén på lärare är det inte sagt att ni kommer att lyckas. Ni kommer bara spe på det som varit. fast mer av övertonen på dessa stensiler, och inte på vad det levande samtalet kan leda.. Jag tror det istället bör handla om pasion. Och då "Struntar jag" fullständigt i vem läraren är. Huvudsaken att hon eller han hade lidelse för ämnena, att begripa att hon eller han ALDRIG kommer vara färdig lärare någonsin. Det kanske är snarare är samarbetet mellan eleverna som är intresant. Men jag kan tro att det är svårt och motivera någon ointresserad; för du måste in på samma våglängd och reflektera elevernas beteenden - och då kanske det kommer upp ett ljus om det faktum - att du måste leverera ett TV spel i timmen.. Då blir det säkert roligt.. Men de kommer bete sig som studsbollar i detta tv-spel
så det är dags att kanske tänka om allt från början?
katentern och ritar dina symboler som skall bli mina kunskapsdomäner; änblott så vackert med kunskap över min krona. Men jag skulle vilja - när jag sitter vid bänken och brevid alla de andra ge dig något att tänka på. För jag smiter ut därifrån - ser ut i fönstret till friheteen - Du delar ut straxt dina prov och på något sätt skall vi minnas vad som var viktigast; vi har ändock inte reflekterat på vad som egentligen var viktigt. Kalle kastar pappers svala i trisdess, mia pratar med sina kompisar, någon flitig säger att han skall komma först.
på något sätt har denna bild etsat sig fast i mig - hon står där föramför någon gång och berättar att ni skall ut i livet och ni kommer leva tills ni blivit 80. Och det är viktigt att ni lyssnar på mig. Men jag tror inte att det rann in så mycket - jag bara fick anafylaptiska chocker för vad som stog på tavlan. Den jobbiga tal linjen - och alla heroglyfer; bäst visste jag att leka själv - Att få det att gnistra i märklinrälsen. Kortslutning hur den bli lilla gnistran - när man låg nere vid golvet och beskådade hur tåget gick runt och runt..
Det är nu så mycket tal om hur Lärare skall bli bäst igenom att de skall gå i samma fotspår - och tröstlöst dela ut sina stensiler - när sanningen om kunskap - egentligen handlar om ett slags betraktande. Ett tillstånd av freflektion och dialog med matrialet själv. Själv länktar jag till tiden när böckerna börjar leva. Jag hade en sån här tredimentionell bok - man öppnade den - och den blev som en Teater i papper. Man kunde röra olika gubbar, tiger och hela den oerhörda upplevelse att själv vara en deltagare på scen. Det var kunskapsöverföring år 1972.
Så när ni nu talar om att ni skall höja kvallitén på lärare är det inte sagt att ni kommer att lyckas. Ni kommer bara spe på det som varit. fast mer av övertonen på dessa stensiler, och inte på vad det levande samtalet kan leda.. Jag tror det istället bör handla om pasion. Och då "Struntar jag" fullständigt i vem läraren är. Huvudsaken att hon eller han hade lidelse för ämnena, att begripa att hon eller han ALDRIG kommer vara färdig lärare någonsin. Det kanske är snarare är samarbetet mellan eleverna som är intresant. Men jag kan tro att det är svårt och motivera någon ointresserad; för du måste in på samma våglängd och reflektera elevernas beteenden - och då kanske det kommer upp ett ljus om det faktum - att du måste leverera ett TV spel i timmen.. Då blir det säkert roligt.. Men de kommer bete sig som studsbollar i detta tv-spel
så det är dags att kanske tänka om allt från början?
Etiketter:
högutbildning,
lärare,
resurser,
skolan
måndag 17 november 2008
Vanliga människor
Vi är vanliga enkla människor. Så sa en medmänniska till mig. Vi bryr oss inte så mycket. Så länge där finns mat på bordet så. Det är så mycket prat med det där
med klimathotet.
Så jag tänker på det där egentligen och ser saken i faktumet att vad allt kan gå snett med det resonemanget. Kag blir så irriterad där det uppstår ett slags vakum mellan det arbetande folket som går till sitt arbete för att ätt driva produktionen och bara därför så oj så blev det en ny tv; barnen skall ha napp - och alla andra saker som skall ske i ett vackert hem. Jo - shure - Vi skall helt enkelt komma hem till vår viloplats medans de... räknar med att andra skall fixa deras lunch.
Men jag tror att det är dags för att vi får vända på allt det där. Rättaresagt - Hela all ihoppa närmare bestämt. I denna krisande realitet - kan den sjukes krankablekhet grott konstatera - Att Basen för all slags produktion måste vara av kreativitet och varje individs faktiska behov. För vi behöver inte ha det senaste. Hela allt sammans i det perspektivet blir som att beskriva saken i fullständig motsats.
Och jag blir mer och mer oroad - jag har sett lite där man skiter i fullständigt hur grejor funkar. Bara att de funkar. Ryktet kanske har gått att jag räddade en xenon server från cyberdöden; just därför att ingen jävel har intresserat sig för att öppna på locket. Man blir ju ledsen. (Jag råkar skruva datorer) Och samma med skolan - De går rakta vägen in i skolan. De öppnar sina skåp och läser en hjärndöd kurs. Taktikpuggar och vad är kunskap i den bemärkelsen - Så får vi då ett
samhälle med individer som taktikpluggat och ingen reflektion över kunskapen, Det leder i sintur - till ointresse och skoltrötthet, och resurser spills. Vad kan du? Jag frågade en tjej nyligen - och hon berättade - att ja - hm - Vi kallar det där för gerilla forskning. Ingen har beställt jobbet men vi fann att - det inte längre gick att bara följa ledningen. Och jag hajade till - Shit !! Det existerar - YEAAHH !! Fast det tog en hel livstid för att inse att nåt var fel.
Så det är dags för hel omvänding. Att jag skall ha mina betyg- betyder inte att jag har gjort mitt plugg med rätt sorts insitament. Ingen vet hur framtiden ser ut - och egentligen alla kurser är färskvara så varför skall vi bygga ett skolsystem, kanske är det så att denna finanskris just handlar om detta faktumet - som har sönder det som är just det lilla lilla lilla - unset av nyfikenhet. Utan proppa fullt med barn av olika slag och sort huller och buller och räkna att det blir kvallite per automatik forget it!!!
Så de kommer ut med egon större än eifeltornet för att det egentligen gick åt helvete i plugget; för att det enda var att skryta med var vilka kompisar man lyckades erövra. Så typ du får fel sorts kompisar -liksom - och du får fel sorts individer i denna sömniga dvala där det händer saker i världen och de tror att de skall kunna påverka om de inte har rätt sort kunskaper. ?! - som de per automatik har läst in för att kunna kryssa in rätt sort fråga i högskole provet utan REFLEKTION...
Fel de skiter i det - för de orkar inte bry sig om en massa inställningar - så därför går demokratin i stöpet (medbestämmande) för vi räknar med att ett helt EU komplex skall tugga jag nej för eller mot - före oss. Vi får överstatliga saker - och OJ så det hände så har vi missat viktiga grejor utan att fatta vad poliiitikerna sysslar med- Och så är hela allt åt fanders när vi skyller på pooliitiikerna att de som begrep - fel - ingen begrep, vad de sysslade med för att resten av skocken ... SOV !!! fel var i narkos!!! Av denna komplicerade relalitet.. Att den lilla lilla
saken att begripa olika delar i en konfiguration av en tråkig dator - lika väl kan handla om hur man Konfigurerar EU och kanske tycka att det är tråkigt i första tanken; för att det är mycket enklare att titta på TV och inte göra nåt.. SHIT ALLTSÅ!! De blev överkörda av EU - för att resten av skocken sov.
och så vi felbehandlar snacket om ekonomin och kärlek - och tror att vi vinner kärlek med pengar - har vi per automatik tyckt oss vara lyckliga - men ack vad vi bedrog oss! För jag känner ingenting när jag går och pyntar ut av vissa anledningar 7.200 För att jag trodde på kärleken före pengar.. Man kunde haft roligare för dem.
Så Abstrakt konst är för mig att säga som att vänlighet att mycket roligare valuta..
I finanskrisens anda. Men då måste denna vänlighet basera sig på pasion, och att allt
måste få ta sin tid och vi måste orka och vänta och sitta med och helst vara med och göra nåt åt saken.
/pay it forward
med klimathotet.
Så jag tänker på det där egentligen och ser saken i faktumet att vad allt kan gå snett med det resonemanget. Kag blir så irriterad där det uppstår ett slags vakum mellan det arbetande folket som går till sitt arbete för att ätt driva produktionen och bara därför så oj så blev det en ny tv; barnen skall ha napp - och alla andra saker som skall ske i ett vackert hem. Jo - shure - Vi skall helt enkelt komma hem till vår viloplats medans de... räknar med att andra skall fixa deras lunch.
Men jag tror att det är dags för att vi får vända på allt det där. Rättaresagt - Hela all ihoppa närmare bestämt. I denna krisande realitet - kan den sjukes krankablekhet grott konstatera - Att Basen för all slags produktion måste vara av kreativitet och varje individs faktiska behov. För vi behöver inte ha det senaste. Hela allt sammans i det perspektivet blir som att beskriva saken i fullständig motsats.
Och jag blir mer och mer oroad - jag har sett lite där man skiter i fullständigt hur grejor funkar. Bara att de funkar. Ryktet kanske har gått att jag räddade en xenon server från cyberdöden; just därför att ingen jävel har intresserat sig för att öppna på locket. Man blir ju ledsen. (Jag råkar skruva datorer) Och samma med skolan - De går rakta vägen in i skolan. De öppnar sina skåp och läser en hjärndöd kurs. Taktikpuggar och vad är kunskap i den bemärkelsen - Så får vi då ett
samhälle med individer som taktikpluggat och ingen reflektion över kunskapen, Det leder i sintur - till ointresse och skoltrötthet, och resurser spills. Vad kan du? Jag frågade en tjej nyligen - och hon berättade - att ja - hm - Vi kallar det där för gerilla forskning. Ingen har beställt jobbet men vi fann att - det inte längre gick att bara följa ledningen. Och jag hajade till - Shit !! Det existerar - YEAAHH !! Fast det tog en hel livstid för att inse att nåt var fel.
Så det är dags för hel omvänding. Att jag skall ha mina betyg- betyder inte att jag har gjort mitt plugg med rätt sorts insitament. Ingen vet hur framtiden ser ut - och egentligen alla kurser är färskvara så varför skall vi bygga ett skolsystem, kanske är det så att denna finanskris just handlar om detta faktumet - som har sönder det som är just det lilla lilla lilla - unset av nyfikenhet. Utan proppa fullt med barn av olika slag och sort huller och buller och räkna att det blir kvallite per automatik forget it!!!
Så de kommer ut med egon större än eifeltornet för att det egentligen gick åt helvete i plugget; för att det enda var att skryta med var vilka kompisar man lyckades erövra. Så typ du får fel sorts kompisar -liksom - och du får fel sorts individer i denna sömniga dvala där det händer saker i världen och de tror att de skall kunna påverka om de inte har rätt sort kunskaper. ?! - som de per automatik har läst in för att kunna kryssa in rätt sort fråga i högskole provet utan REFLEKTION...
Fel de skiter i det - för de orkar inte bry sig om en massa inställningar - så därför går demokratin i stöpet (medbestämmande) för vi räknar med att ett helt EU komplex skall tugga jag nej för eller mot - före oss. Vi får överstatliga saker - och OJ så det hände så har vi missat viktiga grejor utan att fatta vad poliiitikerna sysslar med- Och så är hela allt åt fanders när vi skyller på pooliitiikerna att de som begrep - fel - ingen begrep, vad de sysslade med för att resten av skocken ... SOV !!! fel var i narkos!!! Av denna komplicerade relalitet.. Att den lilla lilla
saken att begripa olika delar i en konfiguration av en tråkig dator - lika väl kan handla om hur man Konfigurerar EU och kanske tycka att det är tråkigt i första tanken; för att det är mycket enklare att titta på TV och inte göra nåt.. SHIT ALLTSÅ!! De blev överkörda av EU - för att resten av skocken sov.
och så vi felbehandlar snacket om ekonomin och kärlek - och tror att vi vinner kärlek med pengar - har vi per automatik tyckt oss vara lyckliga - men ack vad vi bedrog oss! För jag känner ingenting när jag går och pyntar ut av vissa anledningar 7.200 För att jag trodde på kärleken före pengar.. Man kunde haft roligare för dem.
Så Abstrakt konst är för mig att säga som att vänlighet att mycket roligare valuta..
I finanskrisens anda. Men då måste denna vänlighet basera sig på pasion, och att allt
måste få ta sin tid och vi måste orka och vänta och sitta med och helst vara med och göra nåt åt saken.
/pay it forward
Etiketter:
allmänbildning,
finanskris,
fri energi,
kreativitet,
skolan,
universitet
tisdag 4 november 2008
Canada!
Jag har en fråga.. Det är ju så här att vi har fått Valet i USA som den stora frågan i ett land som egentligen inte har med saken och göra. Ändå styr de. Kanske inget fel i det. Men jag funderar. Låt mig fråga er som läser en fråga. Det konstiga är att Canada som är USAs granland - är rätt mycket större och har enorma arealer, landet har ändå ingen röst i världspolitiken? - media tid från Canada är pytteliten. Och sättet hur man hör USAs roll i Europa är helt annan- Hur kommer det sig?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)